När vi nästan blev rikskändisar

Jag har gått och blivit blogg-slapp. Har en massa tankar som virvlar runt just nu, en miljon grejer på gång. Jag ska sammanfatta det för er.

Först ska jag berätta en kul grej. Jag fick världens märkligaste telefonsamtal härom veckan. En kille från Sverige, som pratade om en planerad TV-satsning på svenska ingenjörer som jobbar i utlandet. Jag fick berätta lite vad jag jobbar med och det var så bråttom, brann i knutarna gjorde det. Är detta ett skämt? tänkte jag. Vad är det för produktionsbolag undrade jag, vilken kanal och programledare etc? Jo, en av 2010's största TV-satsningar i en tung kanal, med Mr. Väldigt Känd Programledare... Det blev jättebråttom att kolla upp om jag eventuellt fick ta ett filmteam on site och sen ett långt frågeformulär att fylla i. Frågor av typen: "Vad kan Mr. Väldigt Känd Programledare få prova på hos er? Tex. klättra upp i ett högt torn eller borra ett hål?" Huh?

Ingenjörerna skulle tydligen helst ha nån slags koppling till svenska företag, det har vi väl indirekt, men jag är ju inte resident för ett svenskt företag och mitt företag är ganska okänt i andra kretsar. Men ändå, jag är tjej i världens mest mansdominerade bransch, i ett land som har 10 dagars officiell pappaledighet, som ännu inte visar damfotboll på TV och som kallar underhållsarbete på tågbanan för Engineer Work.

Men iallafall, så idag fick jag idag ett mail om att jag inte var en av de få som de valt ut till satsningen och tack för min ansökan och så vidare. Och jag bara - huh?? Så mycket ståhej för så lite, haha?.. Men det var roligt att bli approachad och att leka med tanken att valla Mr. Väldigt Känd Programledare runt vår site och bara här jobbar jag, här äter vi lunch, här kör vi en motor, här borrar vi ett hål och här klättrar vi upp i ett högt torn.

Sen ville dom veta hur vi såg ut också.

Men det är en seriös och klok satsning och jag tycker det är på tiden att ingenjörer lyfts fram som de smarta och kreativa individer vi är och vilka roliga jobb vi kan syssla med i vida världen. Jag hoppas innerligt att satsningen innehåller många grymma tjejer, som kan inspirera andra unga tjejer att styra in på ingenjörsbanan och som kan visa att dagens kvinnliga ingenjörer är jävligt vassa och modiga (hej vad pretentiöst det blev nu, men detta är en av mina hjärtefrågor som ni vet). Det skall bli mycket intressant att följa och jag kan trots allt känna en viss lättnad över att jag kan fortsätta mitt anonyma liv, borra hål och klättrar upp i höga torn - bakom kameran. ;-)

Annars då? En GRYM grej är att jag klickat hem konsertbiljetter till Florenec + The Machine!!! Snacka om flyt, det som är så svårt att få biljetter här, eftersom 63 miljoner andra galningar slåss om dom. Ni som inte lyssnat på henne skall omgående införskaffa hennes skiva (lagligt) - det är en av mina favoriter genom tiderna! Jag har lyssnat på den konstant sedan december, så förbannat bra är hon. Och henne ska vi se LIVE i London i vår! WOOP WOOP!!

I övrigt ser vi fram emot vår semester i slutet av mars. Vi ska på roadtrip i sydvästra England! Snacka om chansning, hoppas det inte kommer regna lika mycket som det gör här just nu. Ärligt talat så har det öst ner hela veckan. Och stackars mig som hade match igår - utomhus i ösregnet! Åtminstone är det inte en ny istid, som hos er...

Rapport hemifrån:


Men nu vill vi ha sånt här väder!:

Äter hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam

Arvid är i Sverige och tittar på rally, i snö ochminusgrader.
"WWWRROOOÖÖÖÖÖÖöööömmmmmmmmm" - vem var det?
"SSSSCCCVOOOOOSScccchhhhhh" - såg nån vem DET var?

Det verkar jättespännande, absolut, helt klart. Han har säkerligen väldigt rolig och han saknar mig förmodligen inte alls (eller kanske ytttttepytttttelite isåfall). Jag å andra sidan har skittråkigt här i min jädra ensamhet och kommer att förvandlas till en introvert monster innan helgen anländer. I morgon skall jag laga middag, till och för mig själv. Ett stycke kycklingfilé i wraps. Det blir nog matlåda på det. Nej FY, ensamvecka är inte min grej!

Men till helgen ska jag till London och shoppa med fina Paniz, det ser jag fram emot! Kanske en sleep-over också, antingen där eller här. Det blir trevligt det!

Här kommer en bild på min snygga och glada fästman. Visst är han fin? Visst kan man förstå att jag håller av honom och saknar honom när han inte är i min närhet? KOM HEM NU, mitt skäggiga lilla älsk, så vi kan kramas lite!!!


[Arvid och Ebba]

Vårfeeling

Hej på er alla vinterälskare! :-) Jo, vi har nog hört hur kallt och snöigt ni har det där hemma. Men varför inte för en gångs skull njuta av att det faktiskt är en riktig rekorderlig vinter i Göteborg? Här i England blir vi påminda om en av fördelarna med att bo här. Våren kommer tidigt. Jag vill inte drista mig till att säga att den kommer så tidigt som i Januari, för visst kan det komma bakslag. men jag kan återge fakta: Idag är det fullt solsken och 8+, det är en viss känsla i luften. Och om ni scrollar längst ner till detta inlägg så ser ni en bild från förra helgen, som bekräftar faktum. Våren är redo att göra entré!

Förra helgen ja, då hade vi besök. Inte vilket besök som helt, utan Arvids mamma och min blivande svärmor Barbro! Återigen vill jag poängtera hur modigt jag tycket det var av henne att resa hit helt på egen hand. Hon är om sig och kring sig min blivande svärmor. Vi såg verkligen fram emot att ha henne här och visst hade vi en mysig helg! Vi åkte till London och gick på Camden Market, en av mina favoriter i London faktiskt. På söndagen slappade vi och åt nybakade scones till frukost (som Arvid hade bakat!). Vi åkte till Tulley's Farm och köpte smarriga chutneysar, sedan åkte vi till Tilgate Park och promenerade. Suggan hade precis fått små griskultingar, alldeles bedårande små fjuniga kultingar som man ville ta med sig hem, men det gick förståss inte för sig. Däremot tog jag femtielva kort på dom och "Åååååhhhh"-ade och "Oooojjjj"-ade mig i en mindre evighet innan Arvid drog mig därifrån. Idag vill jag åka dit igen, underbara små varelser.

Hur som haver hade vi en väldigt trevlig helg med Barbro. Hon åkte till London på måndagen och shoppade, sedan åkte hon hem till Sverige i tisdags. Det var så hemtrevligt att ha henne här! Och ALL MAT hon hade med sig då - bröd i mängder, kaviar, Västerbottenost (!!), annan god ost, saltlakrits i mängder, bilar och smågodis! Riktig fest! Men det bästa av allt var när hon beslutade sig för att baka semlor till oss! Underbara små kardemumma-doftande vetebullar med marsipan och fluffig vispgrädde. Jag ÄLSKAR semlor! Tack för besöket Barbro, kom snart igen.

I övrigt har det varit mycket stress på sistone. Jag hade en deadline igår, det gick bra även om det var kort varsel och mycket jox. Skönt att den är över, nu kan jag ta itu med allt det andra jag borde ha gjort på jobbet. Heja, heja. Jag har sett över mitt liv litegrann och insett att netballen i Brighton är en energitjuv av diverse anledningar. Jag har därför lyckats hitta ett litet lag här uppe i Crawley. Jag har ju spelat back-to-netball i Crawley sedan förra hösten och därigenom hittade jag detta nya lilla laget. Jag fick spela min första match i onsdags. Jag fick vara Center HELA matchen - alltså en timmes hysteriskt springande. Jag fick kämpa, men det var roligt och tjejerna i detta laget verkar supergulliga! Nästa vecka är det match igen, nya tag, jag ser fram emot det. Jag fortsätter att rationalisera i mitt liv och energitjuvar kommer härmed att skrotas eller ägnas noll uppmärksamhet.

Nu ska vi åka till Tesco och ikväll ska vi på middag hos Marie och Oliver i deras nya hus, skoj! Ha en skön helg allihopa!