Sverige, en kärleksförklaring

Idag skall vi träffa en gammal vän, ett kärt återseende. Sverige, som vi har saknat dig. Vi vet att vi är hårda mot dig, rent av orättvisa emellanåt, men det var så att vi behövde en paus och perspektiv. Nu är vi redo för dig igen och vi har saknat dig, på vårt skeva vis. Tar du emot oss ikväll, får vi ett varmt välkomnande trots dina 20 minusgrader? Vi kommer tillbaka till ett tomrum, det märkliga ingenmansland man upplever som virtuell besökare i sitt eget hem. Vi kommer och stannar ett tag, åtminstone tills julskinkan tagit slut och nyårsraketerna ligger utströdda på marken från en stor festnatt. (Kanske stannar vi så länge tills ett nytt liv föds in i vår stora underbara familj, men det får Sofia råda över...)

Vi behöver det för vi är stukade. Iallafall jag, då månader av negativ stress kulminerade igår när allt var över, jag ska ta det lugnt nu och duga som jag är. I två veckor ska vi slappna av, tills skinkan tagit slut och nyårsraketerna ligger utströdda på marken från en stor festnatt. I två veckor skall jag växa mig stark igen och sedan lämnar vi igen för nya äventyr i England. Vi kommer tillbaka, var så säker, men bara om du tillåter. Vårt fina, kalla Sverige. ღ

Uppochnervända världen

Tänkte det kunde vara på sin plats med en liten bloggis, det var ju ett tag sen. Appropå förra inlägget så blev det ingetdera -> stövlarna har för högt skaft och klänningen gick inte att beställa. Jag har dock köpt en annan klänning att ha på jobb-julfesten! Den är i lila spets och så cool att man dör en smula när man tittar på den. Dessutom köpte jag ett fett statement-halsband att ha till. Jag kommer vara festens jag-har-blivit-stylad-av-Gok Wan-pingla!

Just nu är det fullt upp här, både för mig och för Arvid. Det är jobbjobbjobb, vi äter, sover och andas jobb och är mycket tacksamma över att det bara är 2 veckor kvar till hemfärd. 9 hårda arbetsdagar och en deadline, för att vara exakt. Allting är så annorlunda nu jämfört med förra året vid den här tiden. Och jämfört med för två år sedan, minsann, när vi vid detta laget traskade runt Angkor Wat och hade hela halva semestern kvar att se fram emot!!! DET var tider det, vi skulle gärna ge oss ut på en oansvarlig slentrianbackpack igen, hemskt gärna!

Det roliga som har hänt är att vi haft finbesök, i form av Arvids bror Gustav + hans tjej Anna! Det är så kul att det blev av och vi hade verkligen sett fram emot det! Det lustiga är att Ingrid + kompis var i stan i samma veva, så på fredagen var hela gänget här och vi hade bokat bord på vår lokala Indier! Efter ett redigt matkoma, med curry och naan, så avslutade vi med en drink på lb1. Det var så HÄRLIGT att ha massa vänner omkring sig, TACK alla för en jättetrevlig kväll! På lördagen åkte Ingrid hem tidigt. Jag, Arvid, Anna och Gustav åkte till London och gick på Towern, en riktig höjdare måste jag säga! Dessutom hade vi solsken hela dagen, lyx! På söndagen åkte vi till Brighton. Dessvärre regnade det sidledes och jag blev påminnd om varför jag behöver nya skor = blöta fossingar. :-( Brighton är ju en sån pärla annars, med The Laines och havet, men just denna dagen gick det inte ens att gå ner till piren för det BLÅSTE STORM! Vi gick på puben istället, innan det var dags för Anna och Gustav att flyga hem till Sverige igen.

TACK Anna och Gustav för ert besök och en toppenhelg! :-) Tack Ingrid för din snabbvisit!
Lite bilder:

Smakråd, tack

Här har det varit bloggkoma ett tag, har haft fullt upp. Jag har varit i Köpenhamn och träffat tjejerna, sen var jag hemma i Göteborg en snabbis förra veckan och hann med att klämma på Annas mage och äta både Ingrids, Emmas och pappas mat.

Men nu är jag tillbaka och här är det bara JOBBJOBBOCHJOBB som gäller! Fy vad mycket det är nu fram till jul, fattar inte hur jag skall knyta ihop säcken innan jag flyger hem till Svedala?... Med julsäsongen kommer ju även alla trevliga julfester, det är något att se fram emot! Men - det eviga problemet kvarstår: Vad ska man ha på sig??? Jag funderar på denna klänningen, men den passar nog bara till julfesten med netballen. Jobb-julfesten är ju så himla strikt så jag tror folk skulle missta mig för en fjällig fisk om jag dök upp i denna... Men visst är den cool?! Det verkar inte funka att beställa den online dock, skit...


Jag har hamnat i nån slags allmän klädkris. Jag behöver jobbiga saker, som ny vinterkappa och nya byxor. Jag behöver även nya stövlar, eftersom mina ÄLSKLINGAR (Vagabond, kilklack) inte kommer att hålla en tredje säsong. :-((((( Jag kommer på mig själva med att leta efter ett par exakt likadana... Kravet är att dom skall vara svarta, riktigt skinn, feminina men ändå tuffa och dom skall passa både över byxor samt till lite finare kjol. Jag såg dessa på NEXT, vad säger ni? Spontant gillar jag inte klacken, men förutom den är dom bra tycker jag. Men är klacken lite väl grov eller, med tanke på att jag vill kunna ha dom på jobbet? Jag behöver er hjälp - hiss eller diss för cowboy-stuket??

/Karin

It's a rich man's world

Jag fastnade vid Arvids dator när jag egentligen var på väg ut. Bara det att vädret ute är hemskt idag, det blåser storm och har precis slutat spöregna. November har gjort entré. Faktum är att hösten här har varit helt fantastisk, med solsken och temperaturer som legat runt 15-20°C varje dag. Svårt att ställa in sig på att det skall bli vinter, när man inte ens plockat fram varma jackan än.

Veckan som gått har svischat förbi, precis som jag trodde. I måndags hade jag en presentation och i tisdags åkte jag till Tyskland på konferens. Det var faktiskt mycket trevligare än vad jag förväntade mig! Mycket folk och många i min egen ålder, vilket är kul. Konferensmiddagen hölls i ett MUSÉUM! :-) Typ ett naturhistoriskt muséum, med dinosauriemodeller vid sidan av uppdukade buffébord. Det var lite annorlunda, en väldigt trevlig kväll! Roliga dagar överhuvudtaget, skönt att komma iväg lite och träffa folk.

Behöver jag säga att jag somnade tidigt i fredags? Jag var supertrött! Men skönt att komma hem till ett nystädat hem, med middagen på bordet! Arvid har varit krasslig och stannat hemma ett par dagar. Jag tycker han kan bli hemmaman på heltid! :-)

Igår åkte vi till London och gick på Harrods, äntligen! Vi hade en så mysig dag, vilken upplevelse det var! Vi handlade massor med godsaker i mathallarna, det fanns så mycket gott och fint så det var inte klokt!! Sedan strosade vi runt på de olika våningarna och spanade in alla dyrgripar. Energin tog slut ganska snabbt, även om det var skoj att titta på alla saker som man aldrig kommer ha råd att köpa. Hela området runt Harrods är som en fantasivärld. Lyxbil efter lyxbil står uppradad, med privata chaufförer. Ett annat folk, ett annat liv.

Efter Harrods åt vi på restaurang och jag sveptes med i lyxighetskänslan och beställde det dyraste på menyn, löningshelg och allt. Mycket mätta, nöjda och belåtna drog vi oss tillbaka till tåget och åkte hem för en mysig hemmakväll framför en film.

Idag skall jag dra mig in till stan var tanken. Jag skall byta ett skärp som jag råkade köpa i fel storlek, XS, vilket var liiite väääl optimistiskt... :-) Jag skall även dra en repa på HM och se om dom fått in kavajen jag spanat in. HM är lite mer i min prisklass, jämfört med priserna på Harrods igår. Men så är jag inte finansguru i London heller, utan en liten sketen dussiningenjör som är lika utbytbar som skyltningen i HMs fönster.

/Skön söndag önskar Karin xxx
(och om bloggen ser konstig ut idag är det för att jag bloggat från Arvids dator med firefox..)

Om att unna sig

Tack för kommentaren Barbro, men nu skall jag inför mina 12.000 läsare lägga korten på bordet angående att unna sig godsaker. Hela helgen har nämligen varit ett enda långt frosseri, med god mat, vin och godis. Har ni provat Lindts choklad med mousse i förresten? GÖR INTE DET!!!..

Jag hade dock tränat duktigt förra vecka, till exempel var jag på spinning i måndags. Spinning är mitt stora hat här i livet. Jag gillar spinning lika mycket som att få tånaglarna utdragna. Men av någon anledning valde jag att plåga och svetta mig igenom ett pass, eftersom vi inte hade någon match i förra veckan. Sen var det netball i Crawley på onsdag och netball i Brighton i torsdags - med ett DUBBELPASS, "fitness session"! Behöver jag säga att jag inte kunde gå efter det?...

I fredags var jag ute med laget. Vi käkade pizza (!) och åt pudding, jag upptäckte banoffie pie och hela himmelriket. Jag och Marie blev fnittriga på rödvin och drog vidare för att möta upp med ett gäng kollegor. Kul faktiskt, har jag för mig, jag minns stora grodor som hoppade ur min mun, samt att jag nästan missade sista tåget hem (inte mitt fel dock). När jag kom hem hade vi besök här, Arvid hade bjudit hem Rickard som var otroligt imponerad av vårt gästrum. Gäster är alltid en ursäkt för en full English brekkie, vilket satt ljuvligt fint på lördagsmorgonen...

Jag och Arvid drabbades av Det Dåliga Samvetet, efter all mat och choklad under helgen, så vi åkte till Wakehurst Place i söndags och semipowerwalkade - backe upp och backe ner. Det var väldigt vackert i Wejjkan, en explosion av färger. 16 grader varmt var det dessutom, en underbar dag! Så efter att vi varit så duktiga fick vi "unna" oss afternoon tea med scones... ;-)

Imorgon flyr jag fältet ett tag, skall till Tyskland på konferens. Jag har packat finkostymen och visitkorten, så nu ska jag slå på autopiloten och cruisa mig genom tre dagar... Yeah right, sanningen är att jag känner mig helt förvirrad. Jag reser ju i jobbet ungefär lika ofta som ÖIS vinner i fotboll, vilket har varit lite av en besvikelse faktiskt (mina uteblivna resor alltså, ÖIS skiter jag verkligen i). Men förhoppningsvis kommer denna veckan att gå som ett skott och innan jag vet ordet av så är det fredagkväll igen och jag kan somna på soffan. Till helgen skall vi ÄNTLIGEN gå på Harrods i London - det har Arvid lovat (och han anstränger sig för att glömma bort det)! Ååååhhh så skoj det ska bli!

Ha så kul mammsen och pappsen på er resa! Dom firar 25-årig bröllopsdag, i solen - det ni!! :-) puss puss

Lite bilder från Wakehurst i söndags:

Världens längsta och tråkigaste inlägg, det orkar ni aldrig läsa!

Nej, det gick inte mot ljusare tider förra vecka, kan bara konstatera att hela den veckan sög. FYRB, skitveckan! Men netballen var rolig, vi spelade oavgjort i tisdags och det var mycket spännande. Sedan tränade jag onsdag och torsdag och var invalido på fredagen givetvis, jag är fan inte 18 längre... Men vad skoj det är!

Helgen var dock mycket trevlig! Det började med att jag och Arvid lagade en mycket romantisk middag på fredagen, efter att jag hade grinat mig igenom fredagspinten på The Plough. Middagen bestod av kycklingfiléer, som jag skar upp i tjusiga kuber. Jag tog av mig min förlovningsring när jag skar, för det kändes mer hygieniskt. Ringen hängde jag på Kambodja-buddhan i köket, som jag alltid gör när jag skär kyckling.


På lördagen sov vi länge och sen blev det skitstressigt att komma iväg till London! Skyndaskynda, bestämma kläder, kamma bena osv.! Vi skulle på Jonas födelsedagsfirande, men först möta upp Rickard för att köpa en flådig present. Och jeezes vad bråttom det blev, men så skulle vi ju träffas så jäkla tidigt också. Så när jag sitter på tåget inser jag att jag glömt min FÖRLOVNINGSRING! Den hängde ju kvar på Buddhan...


Det var en hel del trevligt folk på pubben där vi firade Jonas. Speciellt en fransk tjej, som var huuur kul som helst! Hon tyckte det var hysteriskt roligt att jag glömt min ring, så hon passade på att sprida ryktet att jag och Arvid har det lite knackigt, vilket orsakade en massiv förvirring och en smalbensspark på ett franskt strumpbyxeben, you cheeky monkey...

Men det var himla kul, en väldigt trevlig kväll men smarrig mat och trehundra pintar, minst. Vi avslutade hemma hos Jonas och han rev av Känn ingen sorg för mig Göteborg på ukulele och kvällen var magisk på ett vis som bara vi exil-göteborgare kan uppleva den. Hans ukrainska flickvän håller kanske inte med om det, men hon har mycket att lära om svensk kvalitétsmusik.

Idag har jag och Arvid varit på stan. Arvid hade ett halelulja-moment, ni vet - när ett plagg bara ROPAR på en. Det var en höst/vinterjacka på NEXT som det bara stod Arvid på, den bönade och bad om att få bo på Arvids stadiga axlar i vinter, tillsammans med en grymt snygg, randig halsduk! Alltså, vad ska man säga? Arvid såg ut som han hade klivit rakt ut från ett skyltfönster och var SÅÅÅÅ snygg och alfahanne-manlig att jag blev helt knäsvag! Jag ska lägga upp en bild sen om jag lyckas få honom att posa! :-)

Hela vägen hem från stan tänkte jag på hur billigt det är i England. Faktiskt, kläder och skor är så mycket billigare här (och snyggare!). Jag köpte dessutom hårvax (bedhead) för halva priset jämfört med hemma. Sen storhandlade jag på Boots, No 7-produkter 3 betala för 2, samt krämer, som också är mycket billigare här. Undra varför det är så? Likaså mat & alkohol, både i affären och på restaurang, är mycket billigare än hemma. Men igår var det extra billigt, eftersom Arvid pröjsade för allt hela kvällen! Men så är han ju bäst, min fästman - jag skall aldrig mera glömma att ta på mig ringen älskling!

Jo förresten, ska passa på att berätta att vi finbesök i november! Gustav och Anna kommer hit en helg och det ska bli sååååå himla roligt! :-) Vi blir så glada för besök! Ska passa på att uppdatera vår stående inbjudan till alla nära & kära som inte hunnit hälsa på oss under de drygt två åren vi bott här nu. Ni är alltid hjärtligt välkomna, det vet ni, men vi skickar inte ut några personliga inbjudningar och vi tjatar absolut inte. Men det vet ni redan, vill bara påminna er så ni inte glömmer bort oss!

//Puss&Kram!

Mot ljusare tider

Får köra en liten uppdatering så ni inte glömmer av oss. Idag har vi bestämt att inte göra någonting, absolut ingenting. Så det första Arvid gör är att ta fram dammsugaren och starta både tvättmaskin och diskmaskin. Sedan får jag bassning för att jag inte gör någonting. Män, hur tänker dom egentligen?..

Det har varit fullt upp denna veckan. Arvid har haft fyra f.d kollegor från Sverige på besök: JC, Peter, Raul och Enstrut. Det var roligt, men oväntat. När jag kom hem från pizza-kvällen med laget i torsdags var det fullt hus! På fredagen åkte jag och jobbade, medans gänget (inklusive Arvid som tagit ledigt) åkte till London och gick på Science Museum. Det är förmodligen första gången Arvid har gått på museum och fullkomligt älskat det! Vi möttes upp allihopa på kvällen för att gå på vår lokala indier - en mycket viktig del av den engelska kulturen! JC vet dock redan en hel del om hur det är att leva här, eftersom han har bott här i ett par år. Han flyttade hem till Sverige ungefär i samma veva som vi flyttade hit och var till stor hjälp när vi var nyinflyttade, vi ärvde mycket av hans grejer.


Det var intressant att höra hur JC upplever sin hemflytt - om den svenska janten och om ankdammen, som inte är världens mittpunkt, hur gärna man än vill tro att allt kretsar kring Abba, Ikea och Volvo. Det var läskigt att se Sverige utifrån, kanske genom ett par sånna där stora glasögon, som tycks ha blivit så moderna i Sverige. Pretentiöst är var det är, både glasögonen och den inbillade bilden av Sverige. Och ändå ska man inte tro att man är något? Jag får inte det att gå ihop, vi kan tro att vi är något som svenskkollektiv, men inte på en individuell basis? Jag får fundera på det ett tag, men det var inte för intet som man blev nervös för anpassningen inför en framtida hemflytt.

Hur som helst. Arvid och gänget åkte till Bristol igår för att gå på båtmuseum. Jag åkte till London och träffade fina Paniz. Vi gick på Tate Modern och åt på flott restaurang, väldigt kulturellt indeed. Sedan åkte vi till West Kensington för att kolla på Danmark-Sverige tillsammans med Jonas, Lydia, Rickard och MASSA svenskar (med stora glasögon). En och annan smutsig dansk var det med. Det var ju ett jävla antiklimax får man säga, men trevligt att möta upp med svenskgänget. Jonas fyller år nästa helg, så då blir det en sväng till London igen, skoj!

Och idag ska vi inte göra någonting, som sagt. Kanske kan få lite ordning på alla tankar och funderingar. Jag skulle egentligen ha åkt till Sverige denna helgen, men det fick bli inställt. Men nu är det som det är och nästa vecka kommer äntligen att ge svar på många frågor. Det är höst och mörkt, men jag tror att en ljusning är att vänta.

Känslomässigt åksjuk

Det har varit, eller det är väl, snarare, lite av en turbulent tid både med jobb och privatliv här i England. Tuffa tider och hårdhandskar. Det handlar om saker jag inte kan påverka, som ligger utanför min kontroll, men som jag ändå försäker att styra. För sån är jag, jag vill ha kontroll. Ordning & reda och pengar på fredag. Inget jädra velande, det sätter myror i skallen på mig.

Men, men, nu är det som det är och det är bara att gilla läget. Det som rensar mitt huvud mest effektivt just nu är netball, jag spelar tre gånger i veckan. Netball är min drog och jag fullkomligt älskar det. Jag har fått beröm för min branta utveckling, det är ju positivt! Så nu siktar jag på att bli bäst i världen på netball, jag och mina jävla krav...

I övrigt passar jag och Arvid på att ha roligt under helgerna. Förra helgen träffade vi min australiensiske vän Damian i London. Det var väldigt trevligt att höra om hans liv i Dubai, där han bor just nu. Han har en beundransvärd inställning till livet, min vän Damian. Men så tjänar han 400% mer än mig också, så då kan man väl kosta på sig att vara glad. Presenter hade han med sig till mig dessutom, ordning på honom.



Sen har vi äntligen fått åka på den där helikopterturen, som var Arvids födelsedagspresent. Det var en strålande solig dag! Jag var förväntansfull som ett litet barn. Arvid blev lite åksjuk, men repade sig efter en runda på pubben. Han var mycket nöjd med sin present, men gladast var nog jag. Jag gillar ju berg-och-dalbanor och karuseller, fysiska sådana. Inte känslomässiga, som denna jag åker i just nu. Den får gärna ta slut snart, eller åtminstone ta och sakta ner på farten.

[filmklipp från helikopterturen, roligast med ljudet påslaget!]

Så funkar det: Försäkringar

Det är många saker som är annorlunda och lite knepiga i England, mycket som vi fått lära oss under resans gång så att säga. Bankerna är en grej - de fungerar som din förlängda förälder slash dammsugarförsäljare. För det första vill de sälja in (lura på) sina dyra "guldkonton" eller "silverkonton" och ringer eller skickar handskrivna adresserade brev med erbjudande, som man tackat nej till hundra gånger redan. Men droppen var när de, likt en misstänksam förälder, spärrade mitt kort i helgen, eftersom det användes utomlands. MEN vad SUSPICIOUS att en utlänning använder sitt kort utomlands!!..

Försäkringar är en annan djungel. Jag fick nyligen min nya quote på min bilförsäkring, som går ut nästa månad. Vi tyckte att den var väldigt hög, så Arvid gick in på nätet och fyllde i ett formulär på försäkringsbolagets hemsida. Nya quoten hamnade cirka £100 under den som jag fått hemskickad. Skumt.

Jag ringde upp försäkringsbolaget idag för att fråga om detta. Jag fick prata med Dave, som tydligen var från Wales och som pratade i 320 km/h med en konstig dialekt. Dave hävdade att det hade blivit något fel med min hemskickade quote (?)

Dave: Det kan bli lite fel ibland, höhö, så tokigt!

Jag: Väldigt. Tokigt. Ungefär £100 tokigt...

Dave: Det ska vi se till att reda ut! Så, du har angett olika yrken. Är du Kemiingenjör eller Bilingenjör?

Jag: Vilket som

Dave tror nu att jag inte fattar vad jag har för yrke och blir lite - matt.

Jag: Okejokej, jag är Kemiingenjör i Bilindustrin!

Dave: Ehh... Ok, då skriver jag Kemiingenjör, så blir försäkringen billigare än Bilingenjör (!!?!)

Och sedan blir Dave nyfiken och frågar vart jag jobbar. Det kändes väldigt oväsentligt för min försäkrings-quote...

Och sedan undrar Dave om jag haft en bra dag? Och jag ber honom prata långsammare, för jag fattar inte om jag hörde rätt, att han verkligen frågar mig hur min dag har varit?? Han menar att det kanske är hans dialekt som är svår att förstå? No kidding liksom.

Och sedan undrar han vart jag kommer ifrån och jag svarar Sverige och tänker att detta har absolut inget men min quote att göra!

Och sen frågar han VART i Sverige jag kommer från? Ursäkta men ringde jag på en kontaktannons eller en försäkrings-quote?!..

Quoten landade slutligen £150 lägre än räkningen jag fick hemskickad. Kanske berodde det på att jag kommer från södra Sverige? Eller att jag arbetar på Företaget? Som Kemiingenjör? Sedan fick jag tacka nej till två specialerbjudanden, som jag inte uppfattade eftersom Dave drog dom i 320 km/h igen. Kanske hade jag kunnat få rabatt om jag sa att jag gått på Chalmers? Eller att jag har storlek 5 i skor och att jag har haft en röd katt, som möjligtvis var allergisk mot lax?

Så idag kände jag att jag hade lärt mig något nytt om England och försäkringar. Jag berättade min historia för Arvid, varpå han ringer till vårat bilbogseringsbolag och hävdar att han borde få ett lägre pris på vår quote. Och det fick han.

Men han behövde varken uppge sin skostorlek, lyckotal eller födelseort...

Här är mitt liv

Gissa om jag blev förvånad när jag gick in på bloggen och såg att bloggcountern står på över 11000! Såklart är det nåt som är tokfel nånstans, men man kan ju alltid låtsas att man skriver för en publik igen, det hade varit kul. :-)

Okej, alla ni 11000, välkomna till livet på den andra ön - från Hisingen till Storbritannien. Faktum är att den här bloggen har utvecklats till att vara ett utdrag ur mitt liv som tjej, ingenjör och utlandssvensk, med världens finaste sambo. Helt enkelt pågrund av att världens finaste sambo bloggvägrar. Men det är ju å andra sidan ett väldigt spännande liv att vara just tjej och ingenjör på ett företag, inom världens mest mansdominerade bransch! På gott och ont, men mest på gott.

Ibland har jag dock svårt för att bara bejaka min kvinnlighet och inse att jag inte är nån mekaniker eller motorproffs, bara för att jobbar i en sådan miljö. Ta idag som ett exempel. Puggen (min lilla bil) har gått sämre än en påse skridskor de senaste dagarna. Jag har funderat på vad det kan vara för fel, varför den rycker så förbannat. Jag frågade mina kollegor idag, som kom med tre miljoner anledningar, givetvis. Någon undrade om jag hade kollat så att jag har olja i motorn? När kollade jag (Arvid) oljan sist liksom (har jag nånsin?)?!.. Så sagt och gjort, innan jag åkte hem idag tog jag med mig ett par servetter för att checka oljestickan på motorn.

Först gör jag en snabbkoll för att försäkra mig om att jag är själv på parkeringen. Jag fipplar sedan upp huven och skall till att dra tag i oljestickan. Men - vart f*n är oljestickan?! Kollar, letar, petar. Toppen av en oljesticka brukar ju bestå av en ring, mig veterligen, men inte på denna bilen tydligen. Och givetvis, när jag står där och fipplar:

"Hellooooo KARIN! What's wrong? Need some help??!"

Från ingenstans dyker en helt armada gentlemän, tillika kollegor, som vill hjälpa en dam i nöd. Och det är det jag inte riktigt kan hantera... Jag kan inte bara säga att jag inte hittar den jäkla oljestickan... - Tänk, tänk, tänk Karin! Så kommer jag på att jag har en dunk spolarvätska i baksätet, som jag ta fram och viftar med. "Ehhrrr...windscreen washing!..." Sedan låtsas-fyller (!) jag spolarvätska tills dom går och sedan fortsätter jag mitt sökande efter oljestickjävlen.

Jo, jag hittade stickan tillslut. Den hade inget runt handtag, utan en i stort sett osynlig cylidrisk "plupptopp" och stickan liksom snurrade sig under motorn. Jättefiffig design, verkligen... Men jo, det fanns olja i motorn, så jag stängde snabbt huven, startade bilen och åkte hem. Utan att bilen ryckte en-enda-gång. Och jag fattar fortfarande ingenting...

Sånna här situationer stöter jag som tur är inte på i min jobbroll, eftersom att jag arbetar med ett område om jag hanterar mycket bättre än just oljestickor!.. :-)

Nu ska jag hoppa in i duschen, kom precis hem från säsongens först netball-match. (DET är definitivt att bejeka sin kvinnliga sida, eftersom bara tjejer spelar netball!). Jag verkligen älskar min nya sport och skall spela både imorgon och på torsdag! Sedan kommer äntligen Arvid hem igen och det skall bli spännande att höra hur han har haft det på semestern (utan mig, så antagligen jättetråkigt..).

Jag lägger upp ett litet filmklipp om netball, ni har kanske sett det förut, men jag får ju tänka på alla 11000 nya läsare... ;-)

Life on the other island

Här kommer en liten helguppdatering. Jag njuter fortfarande i min fotbollsbubbla med Häcken, trots den SNÖPLIGA förlusten mot AIK idag i Svenska cupen, redigt surt, men dom föll med flaggan i topp. Nästa möte är trots allt viktigare. Och sen får man ju leva lite på den vinsten Sverige tog igår! Jag och Arvid kollade matchen via Internet och trots kass kvalité på upplösningen så var Zlatans mål i 93:e vääääldigt vackert! Och alla grannarna hörde det skulle jag tro... ;-)

Förra helgen var vi på fest i London hos Peter och Meike. Dom bjöd på mat och Margaritas och hasselnötskaffe. Jag och Jonas pratade fotboll, gamla Alexandersson-moments och landslagsutsikter, PL och Allsvenskan och om Mats Härds klokhet. Och sen när vi skulle gå fick vi tjejer en goodie-bag av Meike, som jobbar på ett mycket kännt skönhetsföretag. Jag vann första pris och fick följande:

Nya parfymen + lotion från Diesel (Fuel for life), en mascara, hårinpackning, hårjoxampuller (som gjorde UNDERVERK för mitt hår och som kändes mycket lyxiga!), nattkräm i pytteburk, prover på dagkräm som gör huden sammetslen och ansiktskräm med lite brunton. Jag var i himmelriket! Så mycket roliga saker helt gratis! Jag började genast smörja in min arm med hårinpackningen, som jag trodde var lotion, och sen fick jag inga fler Margaritas den kvällen... ;-)

Sammanfattningsvis var det en MYCKET trevlig kväll! Vi gillar P&M och kommer sakna dom nu när dom flyttar. Önskar dom allt skoj på sin jorden-runt-resa (!) och hoppas dom snart flyttar hem till sin längenhet som dom hyr ut i 2:a hand - på Eriksberg!..

Denna helgen började med att vi i fredags promenerade ner till en mysig pub i Crawley Town. Där käkade vi lite och drack massor av vin och pratade om framtiden. Sedan tog vi en taxi till LB1 och vår söta granne Dan mötte upp oss där. Det blev alldeles för många drinkar den kvällen, men det var verkligen jättetrevligt!! Han är väldigt rolig Dan, vi ska vara glada som har så mysiga grannar. Det blev minst sagt en kickstart på denna helgen. :-)

Igår var vi lite bakis, men drog oss så småningom ut till Wakehurst Place och strosade runt i solen och åt glass. Det börjar bli lite höstigt i Wakehurst, dom japanska lönnarna (?) ser ut som att dom brinner! Samtidigt är det ännu mycket som blommar. Mysigt! Idag har vi inte gjort mycket, jag var på stan en sväng och Arvid har spanat bakom gardinen på våra nya grannar och räknat alla deras j-la bilar...

Sammanfattningsvis en bra helg, lite väl onyttig kanske, men men... vi är ju semi-engelsmän nu ju så man får hålla upp sin image!.. ;-) Imorse pratade jag med Elin och vi smidde planer för en tjejhelg någonstans i Europa, som skulle kunna bli huuur braaa som helst! Humöret på topp med andra ord! Jag skall ta med all positiv energi och gå in i en ny vecka, som förhoppningsvis kommer att bli fylld med spännande jobb, netball och en sväng i löparspåret. För på torsdag blir jag LÄMNAD ENSAM, när Arvid åker på semester. ENSAM! Och nej, vi har inga problem i vårt förhållande, Arvid hade bara extra semesterdagar att ta ut och såg sin chans att slippa mig i en vecka... Men han kunde ju ha skaffat en vikarie kan man tycka... Jag har ännu inte klurat ut hur jag skall klara det. Kanske flyttar jag in hos Marie en vecka? Kanske är ni snälla och ringer och säger att ni tänker på mig, eller rent av kommer hit?!.. Men, men. Det löser väl sig, jag är ju trots allt vuxen (och helt jävla usel på att vara ensam).

/Puss&kram

Jag drömmer en fotbollsdröm

Jag är i fotbollshimlen, jag drömmer en fotbollsdröm och jag vill verkligen inte vakna. Vad är det som händer egentligen?

Igår rullade fjärde raka 3-poängaren, tionde raka utan förlust, in för BK Häcken - laget som spelar den roligaste fotbollen i Sverige just nu. Det är alla överrens om, tillochmed Mats Härd hyllar Häcken, och laget får det erkännande de så väl förtjänar. Och man undrar vad det är som händer. Jag vill inte fundera på bakslag och kraschlandningar, för det är gott som det är. Det är skönt att vara häckensupporter nu och jag löjligt stolt! 6 poäng bakom AIK och med i - guldstriden -! Ja, det är första gången jag nämner BK Häcken och SM-guld i samma mening och tror på det. Visst fan tror jag på det! Liksom, när ska jag annars göra det om inte nu? :-)

5-1 mot BP, 4-0 mot Halmstad och allt är möjligt hemma mot AIK.

Go get'em!

[Lånade klipp från gp.se och aftonbladet.se]

Att sätta ord på det

Okej, jag har försökt blogga sen vi kom hem, vet att ni väntar. Men det har inte gått. Inte skrivkramp, nej nej, ni känner ju mig. Snarare tvärtom. Det jag skrivit har blivit för privat och slutat som små opublicerade dagboksinlägg, som hjälpt mig att hitta balansen igen. Jag har nu försökt formulera och samla ihop dessa tankar, som den känslomänniska jag är.. ;-)

Jag var hemma i Sverige tre veckor och hann med allt och inget. Tre veckor går snabbt när man vill träffa alla, ta igen för ett helt år av händelser. Förlåt alla ni som jag inte hann träffa (Leena, Johanna, Annika osv). Förlåt alla ni som jag hann träffa men bara träffade nån enstaka gång (allihopa och särskilt morfar). Tre veckor är ändå bara tre veckor, 21 korta dagar och långa nätter. Glöm inte att jag bodde på "landet", det var ett evinnerligt projekt att ta sig någonstans, sega sig ner för Björlandavägen. Men å andra sidan - de dagar vädret var fint ville man inte ta sig någonstans. Då åkte vi ut på havet; Jag och mamma, pappa, Arvid, Fredrik och ett överksott av god mat. Jag älskar dom fina dagarna, vad skönt att det blev ett par sånna! Och på kvällen - skynda, skynda till grillfest, middagsbjudningar, trevligheter. Traska till och från Skrabbe, sega sig ner för Björlandavägen, med rödbrända axlar och den där dästa känslan man får efter en hel dag i solen, på havet.

Det kändes konstigt att landa på engelsk mark förrförra lördagen. Ta sig hela vägen hem helt själv, Arvid åkte ju färjan hem med bilen. Tänk er min söndag. Helt ensam. Det var ingen här, helt tyst i hela huset. Bara jag och 1 kilo insmugglad hushållsost. Solen sken under min första söndag tillbaka, en fin sommardag. Jag gick ut för att se om Puggen startade. Det gjorde den, och jag gick in igen, inomhus, in i tystnaden. Jag handlade lite mat, packade upp, plockade lite. Väntade. Lyssnade. Efter vad? Helt plötsligt var jag ensammast i världen och kunde inte ens förmå mig att ringa någon, för jag visste att det bara skulle påminna mig om jag var alldeles själv. Efter tre veckor med vänner och familj var det en ganska smärtsam kontrast och jag längtade tills Arvid skulle komma hem. Jag var som förlamad, inomhus, en fin solig dag tillbaka i England - landet vi valt att leva i.

Så tillbaka på jobbet, första måndagen. Tre veckors semester är en EVIGHET i England. Första dagen efter semestern och det är en slags jävla hejbaberibakalabalik. Plus att ALLA har tagit ledigt SAMTIDIGT på min avdelning. Jättefiffigt. Allt blev plötsligt omdirigera till mig, jag förtjänade väl en bättre start på jobbet, efter tre långkorta veckors semester?

Men jag kom in i det igen, i livet som jag jobbat hårt för att etablera här i England. Efter ett tag kändes allt som vanligt igen och Arvid var tillbaka och vi storhandlade mat som vi hade saknat på Tesco och livet går sin gilla gång, även här, om än i högre tempo. Det var trevligt att träffa kollegorna, grannarna, möta upp med Marie och börja spela netball igen. Idag skall vi på Peter & Meikes utflyttningsfest i London. Ytterligare vänner som flyttar härifrån, det är väldigt synd för vi gillar verkligen dom. Men vi ser fram emot en rolig fest, tillsammans med andra Londonsvenskar, som vi aldrig skulle umgåtts med om vi inte bodde här - i detta grymma, fantastiska och mångkulturella land, som vi valt att leva i.

Och någonstans så började den där emotionella komma-hem-deppen jag upplevde att krympa ihop till en liten boll och lägga sig tillrätta där bak, tillsammans med alla härliga minnen från mina tre veckor hemma i Sverige. För nu är nu och vi lever i nuet, i det liv som vi faktiskt lyckats med att etablera här. Trots en evinnerlig pendling och hårt jobb. Trots att vi bryter på svenska (knappt numera...) och att vi kör på fel sida vägen och att det inte finns hushållsost och blodpudding, eller en lång och seg Björlandavägen. Allt sånt har ersatts av vardagligheter här i England, som vi faktiskt kommit till att sakna när vi inte är här!

Men ni vet hur vi är, ni känner oss. Vi är rastlösa och nyfikna och alltid på väg. Mitt hjärta är kvar i Göteborg, staden jag älskade och hatade på samma gång för nästan 2 år sedan. Men jag har lärt mig nu att man måste bryta upp med sina hatkärlekar emellanåt, kanske bara för att inse hur mycket man uppskattar dem. Jag vet att vi kommer att se tillbaka på det här äventyret som det bästa vi gjort, vi lär oss otroligt mycket varje dag. Vi är stolta över varandra och starka i oss själva. Vi trivs väldigt bra här, det gör vi, men det finns givetvis ett tomrum som inget här kan fylla - tomrummet efter er.

//Karin<3arvid

- Foton från förra helgen, på stranden i Worthing en stekardag. Vi badade i havet för första gången i England och fick semester-feeling igen!:

Hooray, hooray, it's a holiholiday

Jag mår så fint och njuter av min härliga semester!... <3

Andreas Grega:

Men till helgen är jag OUTTA HERE!!!

Förra helgen var vi i Arundel, supermysig liten by. Vi spanade in slottet, köpte fudge, pratade cricket med the locals och trampade nästan i en hundskit med mina sprajlans nya - VITA - Convers. Nästan, bara nästan... *puh*

På lördag flyger jag hem och påbörjar min semester. HALLELUJA! Hela gästsängen är täckt av kläder att packa ner inför semestern. Då menar jag täckt. Jag får rationalisera bort hälften, minst. Jag längtar enormt efter semster nu, det känns som att jag har spenderat hela sommaren inomhus på ett kontor. Jag har inte ens badat i havet än! Om jag får en solig dag på Rörö under semestern är jag glad, en enda dag är det enda jag kräver, så är min lycka gjord.

Imorgon är det torsdag och jag har fortfarande inte fått all data jag behöver för att möta min Matlab-deadline på fredag. Jag börjar känna mig aningens cp-stressad. Aningens bara. Jag drömmer mardrömmar om att jag är försenad och missar deadlines och att jag är vilse och sen i Partille (!?). Ja ni fattar, semestern känns välkommen typ.

Ses snart!

Längtan efter svensk mat

Tänkte bara tydliggöra vad jag menade med "köpa med oss något" från England. Jag menar köpa med oss goa grejjer! :-) Vi har redan köpt litegrann smått & gott och lurar på om vi hinner förbi Tulley´s Farm en sväng, för att köpa deras GUDOMLIGA hemmagjorda fudge! Och Ingrid - den är inte av den smuliga sorten, som den i Brighton. Nej, denna är mjuuuk och seeeg och alldeles, alldeles... underbar! :-) Mmmmmhhh!

Själv suktar jag mest efter filmjölk, polarbröd, filmjölk, filmjölk, blodpudding och - FILMJÖLK! Men jag tänkte att det kanske fanns en och annan därhemma som drömmer om en liten påse chips, kanske?... Megapåse med 24 småpåsar, only in England! Här äter folk chips morgon, middag och kväll. Det äts chips tills det sprutar cheese&onion ur öronen. Dom till och med lägger chips på smörgåsen! PÅ MACKAN! En chipsmacka!

Nej, tacka vet jag filmjölk.

Vart tog solen vägen?!?

Liten uppdatering, eftersom Arvid aldrig får tummen ur att blogga. Jag lägger upp lite bilder från senaste tiden.

Förra helgen plockade vi jordgubbar och björnhallon (mix mellan björnbär och hallon!) på Tulley's Farm. Det var så mysigt och jordgubbarna var solvarma och så smarriga! Det var matmarknad på Tulley's, jättemysigt och lantligt och massa god mat att provsmaka. På kvällen bakade vi paj av björnhallonen och serverade med svensk vaniljsås från Ikea. Vi bjöd över grannarna och dom var mäkta imponerade!

Vi var även på grillfest på vår lokala pub. Stammisar som vi är så var käket gratis! :-) Det är roligt att gå till The Plough nu för vi känner oss hemma där, folk hejar osv. Vi blev skapligt förvånade när en familj kommer in med en PAPEGOJA på armen! Bara på The Plough... :-)

Denna helgen hade vi sett fram emot helikopterflygning, som Arvid fick av mig i födelsedagspresent. Det blev tyvärr inställt pga regn. :-( Får hitta ett annat datum, det blir ju lätt.... bajs. Lördagen regnade i princip bort, så vi stannade inne och bakade kanelbullar som vi tog med till våra jobb. Pärlsocker finns dock inte här, så vi fick improvisera. Söndagen var lite bättre så vi åkte norrut till Polesden Lacey (en National Trust herrgård). Vi hade picknick med oss och fick lite sol innan det började - regna... Det var en skön helg men vi var besvikna över att det inte blev någon helikopter. Vart tog solen vägen liksom?!

Helgen som kommer ska vi åka till Arundel i söder, om vädret är fint. Sedan skall vi packa inför semestern - yay! Det närmar sig! Jag fick precis en feting-deadline, så nästa vecka kommer att gå förödande snabbt... Men sen, sen bär det hem för tre feta semesterveckor. Can't wait! Säg till om ni vill att vi ska köpa med oss något särskilt hem!

//Pusspuss

The Doors are back!!

Trodde man nästan när man hörde denna låten! :-) Men det är fina Kasabian, med den bästa låten denna sommaren. [Kasabian - Fire] Ahhhh, jag är helt SÅLD på brittisk musik just nu och denna låten är verkligen min grej! Kolla även in Jamie T, Jack Peñate, The Wombats, Kasabian, Franz Ferdinand och många, många fler! I LOVE it all!!!

Tänkte lägga upp lite bilder från förra helgen när vi plockade jordgubbar och sånt, vi får väl se. Men denna helgen skall vi göra något mycket, mycket coolare... Arvids födelsedagspresent... vad återstår att se för er som inte vet!... :-) Imorgon smäller det iallafall!
/puss puss

Finbesök!

Vi hade finbesök i helgen! Ingrid var här och hon tog det fina vädret med sig till England! Jag tog ledigt på fredagen och vi åkte in till London. Vi bestämde oss för att åka "Hop on-hop off buss" för att se så mycket som möjligt av London på kort tid! På köpet fick vi dessutom en guidad båttur på Themsen!

Efter en hektiskt dag, med mycket turistande och en del shopping, åt vi på underbara Ping Pong Dim Sum. Sedan strosade vi runt vid London Eye och drack öl på roliga uteserveringar (jag har ringat in mig på bilden nedanför). Vi hade en toppendag i London och riktiga turister!! :-)

På lördagen åkte vi till Brighton med Arvid, efter att ha tagit en sväng på stora Next här i Crawley. Vädret var UNDERBART!! Vi solade oss på uteserveringar och på stranden och hade en riktigt skön och avslappnad dag! Och shoppingen på White stuff ska vi inte tala om, vi var i klädhimlen!! :-) Avslutade med rödvin och pizza innan vi åkte hem till Crawley, där vi gick en sväng på den lokala pubben innan vi gick hem. Arvid var sjukt imponerad av att Ingrid tydligen också diggar fisljummen, mörk engelsk öl.

På söndagen åkte vi tillbaka upp till London och kollade in Buckigham Palace, innan Ingrid satte sig på tået mot Stanstedt. Det var så VARMT så vi nästan avled!!! Jag och Arvid åkte till Peter och Meike och blev bjudna på afternoon tea. Sedan promenerade vi en sväng i Holland Park innan vi åkte hem. Synd att Peter och Meike skall flytta till hösten, dom är väldigt gulliga och trevliga och vi trivs väldigt bra med dom.

Denna veckan är SÅ varm och jag äter lunch vid vattnet varje dag. Det är ganska lugnt på jobbet, skönt att det inte är någon panik över uppsägningar och lönesänkningar längre, andrum. På fredag är det tydligen grillfest på lokala pubben, Arvid är lyrisk! Sedan skall vi plocka jordgubbar på Tulley's Farm hade vi tänkt, om vädret håller i sig.

//Kramar

Ja må jag leva

Förra veckan fyllde jag 27 år. Tack ni som grattade mig, det var snällt! Man har en förmåga att känna sig lite bortglömd här, så därför är det extra roligt att bli uppmärksammad. Min födelsedag började med ryggskott (gått på värktabletter i tre dagar!), en påminnelse om att man börjar bli gammal kanske?.. Jag bakade morotskaka och tog med till jobbet, dom vill att jag skall fylla år varje dag. Av Arvid fick ett par låga vita converse av Arvid plus en massa fina underkläder och lukta-gott-grejer. Han väckte mig med sång och presenter, sötisen. Jag och Arvid gick på vår favoritrestaurang (Bengal Spices) och firade igår och avslutade med en drink på LB1. Idag har vi varit på Nymans stora rosträdgård och luktat på rosor i solskenet och drömt om en egen trädgård.

Förra veckan var en bra vecka. Jag var på kurs i två dagar (effective teamworking) och "hitade mig själv". :-) I måndags var vi på "Come dine with me" hos grannarna! Det var så trevligt!! Fin mat bjöd dom på också, vet inte hur vi ska kunna bräcka det!.. Det var vi, polisparet (Nick & Rose, dom som bjöd) och gayparet (Dan & Darren), en toppenkväll! Dom är sjukt snygga våra grannar!! Nu vill vi ha massa tips på vad vi kan bjuda dom på i sommar!!

Nu ska vi klämma en Morden i Midsomer. Ha en fortsatt bra helg,
/kram

Summary

Idag blir det bilder i bloggen, en bild säger ju mer än tusen ord.

• Bild 1-2 (börja från vänster) är från i fredags, när vi hade hejdå-middag för Carla som ska sluta på jobbet. :-( Väldigt synd! Men vi hade en toppenkväl, som började med ett däckbyte (vi fick lite hjälp tillslut...) och slutade med alldeles för mycket rödvin!
• Bild 3 är utanför mitt jobb, så fin utsikt kan man ha när man lunchar.
• Bild 4-5 är från förra söndagen när Axel och Monika var här. Axel badade, Monika och jag shoppade. Trevligt!
• Bild 6-8 är från fina Portsmouth förra lördagen. Jag och Arvid hade en toppendag!!! Åkte båt, tittade på militärbåtar och åt glass.
• Bild 9 (längst ner till vänster) är från Cricketen förra fredagen (med MK och CJ). Väldigt trevligt och soligt och SÅ engelskt! Men allra bäst var killen som gick runt med en ölryggsäck och krängde pints.

(Ops, bilderna är numrerade tvärtom insåg jag nu när jag klickade på dom... för att förvirra er, orka ändra.) Nästa vecka blir en bra vecka känner jag på mig.
/Kram kram