Karin får ett psykbryt

Ny måndag och fortfarande januari, evighetsmånaden. Denna dagen kommer inte att bli ihågkommen som en av de bästa. Det går fortfarande motigt i mitt projekt och det är så frustrerande att inte kunna påverka det. Efter all planering och tid jag lagt ner på detta projektet så har det blivit lite av min baby och det är så tråkigt att vi skall ha tekniska problem... Ni vet, jag och mina krav och allt det där. Men, men, det skall nog lösa sig så småningom.

Idag hade jag ett möte inbokat med universitetet i Brighton. Dom skall göra lite analyser för mig. Jag är inte utrustad med världens bästa lokalsinne så för säkerhets skull lånade jag en GPS på jobbet innan jag gav mig iväg. Trots att min chef försökte förklara vägen för mig och att det var "sooo easy to find!!". Nej, nej, tänkte jag - jag känner mig själv för väl för att VETA att det aldrig är so easy att hitta i Brighton.

När jag sätter mig i bilen och skall åka iväg, slår jag på GPS:en för att inse att den är inställd på POLSKA!!! (alternativt nåt annat mysko öststatsspråk) WTF?!?!?! Och det var helt omöjligt att ändra tillbaka till Engelska! Min polska är väldigt dålig, så jag kunde inte ens knappa in en adress! Vansinnigt irriterande! Jag började bli sen så jag tänkte att äh, jag hittar nog, jag har ju varit i dom krokarna och spelat netball. Hur svårt kan det vara?

Vill ni veta exakt hur svårt det var?

30 minuter senare har jag varit i Lewes och vänt, snurrat upp och ner på motorvägen - norrut/söderut/norrut/söderut... - och fått min berömda jag-har-kört-vilse-i-England-panikattack. Min chef försöker guida mig per telefon och jag darrade ordentligt på rösten när jag ÄNTLIGEN var framme, nästan 30 minuter försenad. Jag spenderar ytterligare 10 minuter med att försöka hitta parkering, ger upp och parkerar på en plats reserverad för skolans rektor... Som tur var så tog dom snälla universitetsmänniskorna emot mig och bjöd mig tillochmed på kaffe. (För en gångs skull var det ju faktiskt jag som var kunden.) Men fatta att jag skämdes!!! Fy vilken mardrömsupplevelse, det finns inget som för mig att flippa ut så som att köra vilse i detta jädra landet... Jag hade dock en trevlig eftermiddag på universitetet och träffade massa svenskar. Brighton verkar vara populärt bland oss nordbor.

Och den som hade lånat GPS:en innan mig och lämnat tillbaka den inställd på FEL språk - vänta bara... imorgon skall jag ta ett snack med dig!!! 40 minuter försenad, stressbryt och knallröda öron skall stå dig dyrt!

Helgen som gick var lugn och skön. I lördags var vi som sagt vid kusten och besökte BS, dansken och deras tvillingar. Det var väldigt mysigt! Jag hade bakat kladdkaka och dom bjöd på mat. Vi skall träffas regelbundet trots att hon slutat på vårt företag nu, hon var ju en av konsulterna. Jag kommer att sakna henne på jobbet. Vi brukade prata mycket om kulturskillnader, jämställdhet och företagsklimat och det var så skönt att få prata av sig på svenska emellanåt. Jag ser fram emot att fika med henne i Brighton i vår.





Hej sålänge,
/Kramar