torsdag 20 maj 2010

MEN NEJ DÅ, JAG KLAGAR INTE

Jag är fortfarande sjuk, kan ni fatta det, det är INTE KLOKT! Jag har alltså drabbats av man flu from hell och insjuknade natten till söndag. Aldrig någonsin har jag varit bort från jobbet så många dagar, jag är ju aldrig sjuk. En gång har jag sjukanmält mig, det var när jag stukade foten.

Jag avlider snart av tristess och självömkan, för jag har verkligen mått förjävla kasst de senaste dagarna. Det började med ordentligt halsont, som efter ett par dagar gick över trodde jag - men ICKE! Det övergick enbart i någon slags förkylning, som liksom kröp längre och längre ner i bröstet. Sedan fick jag ont i halsen igen, fast på ett annat sätt, som kändes ungefär som att kvävas och kräkhosta på samma gång. JÄTTEMYSIGT.

Idag har det centraliserats till näsan. Jag är svettig, snorig och hes och frustrerad, men känner att denna förbannelse förhoppningsvis är på väg att nu lämna min kropp.

Så vad ägnar man sig åt när man är sjuk? Jo, jag har:

  • Sovit
  • Gjort av med 6 paket Kleenex med balsam (balsam viktigt där, men jag har ändå fnas runt näsan)
  • Druckit te som en engelsman
  • Fått för mig att jag fått njursvikt av de 300 ibumetin-värktabletterna jag knaprat i mig, så nu vågar jag inte äta flera, för huvudvärk känns trots allt roligare än att operera njuren
  • Googlat för mycket på diverse sjukdomar
  • Tittat på ALLA avsnitt av Kommissarie Winter, Landgång och Inför Melodifestivalen (som jag tror att Israel kommer att vinna) på SVT Play
  • Somnat ifrån min talbok så många gånger att jag inte längre vet hur många som nu är döda, i boken alltså
  • Trotsat mitt tillstånd och åkt till Tesco, för att köpa precis ALLT jag var sugen på (har precis tryck i mig ytterligare en Müller Corner strawberry/shortcake)
  • Ryckt bort en ögonfrans som växer NERÅT! (Google?)
  • Läst alla bloggar jag följer flera gånger om och folk är dåliga på att uppdatera får jag säga
  • Insett att fåglarna började kvittra typ 40 minuter tidigare inatt (03.40), jämfört med igår natt (04.20) och jag undrar hur det kommer sig?
  • Hostat upp minst fem kilo grönt slem
  • Tappat smaken, fått tillbaka den, tappat den, för att slutligen få tillbaka den igen
Det värsta av allt är att jag känner mig så skyldig över att vara hemma. Jag har vuxit upp med devisen att man kan gå till skolan, trots att man känner sig dålig, för då kan man ju alltid gå hem om man känner sig dålig (!?). Lite den inställningen hade jag imorse och det slutade ju i ett psykbryt. Nej, jag är inte frisk nog att gå till jobbet, men jag trött på att sitta hemma. Och Arvid är trött på mig, sånt märker man. Vadå "gnäller", liksom?!...

Men imorgon är jag fast övertygad om att jag skall vara frisk och pigg och redo för att ta mig an denna arbetsveckan, som nu enbart har en enda dag kvar.

Ja, imorgon är en ny dag.

Och till helgen blir det såt här väder. Det blir fint det. Nya tag.

/puss på er

Inga kommentarer: