lördag 2 februari 2008

The Swedish turnips

Denna helgen hade vi inga planer alls, mer än att ta det väldigt lugnt. Det har blivit lite väl mycket somna-på-soffan och snooza-så-vi-väcker-grannarna denna veckan... Tror det är för att man börjar slappna av nu och då kommer tröttheten. Det är många nya intryck och allt är inte alltid helt smidigt i detta landet. Nu har vi dock fixat allt som behövs, så nu är vi invandrare på riktigt! :-)

Staden där jag jobbar är så typiskt engelsk som man bara kan tänka sig! Det är så att man förväntar sig att kommissarie Barnaby från Morden i Midsummer skall komma körandes i sin Jaguar och då hade jag inte blivit det minsta förvånad. Det är väldigt mysigt och idylliskt där nere vid kusten! Crawley, staden där vi bor, är också trevligt och vi börjar hitta i området. Massa roliga affärer och jag vet exakt vart jag kommer att spendera merparten av min lön varje månad… i en fantastisk klädaffär, som jag glatt traskade ut från 50 pund fattigare idag! :-) Än har vi inte gett oss in till London, måste spara lite energi till det, men vi ser verkligen fram emot det! Imorgon skall vi nog cykla till en stor nationalpark här i närheten. Laxen (volvo-skrället) får vila sig lite, den låter som en riktig sportvagn numera för den bakre dämparen gick sönder förra veckan… Jag har även hittat det lokala fotbollslaget här i vårt område! Deras hemmaplan ligger 200 meter från oss och den stolta arenan tar minst 30 åskådare! Laget heter Three Bridges FC och ser ut såhär (BK Häcken, någon?) haha!...


På jobbfronten går det bra tycker jag, även om allt fortfarande är nytt. Arvid har kommit in i sin roll på jobbet och det funkar, även om det är lite Mission Impossible över att jobba på hans företag. (Han berättar inte så jättemycket, men han är noga med skoputsen och skjortstrykandet numera, så jag gissar att han är viktig på sitt jobb.) Det rullar på bra för mig också, jag lämnade in min första rapport i fredags, skapligt nöjd. Dessutom har jag fått klartecken att jag får åka på en inte-så-gratis-3-dagars kurs i Tyskland i vår! Fick även årets julklapp av min chef denna veckan – nämligen oumbärliga lexikonet WordFinder. Licensen kostade en förmögenhet, för jag är väl den enda användaren av det, men jag lyckades övertala honom att det var väldigt nödvändigt. Han såg lite lätt ansträngd ut och tyckte att det räckte med dyra grejer för min del på ett tag nu… :-) Jag har fått en bunt med visitkort! Nöjd och stolt gav jag ett till min kollega MK och han började liksom skrapa på det – ??.. Jo, menade han, det är nåt ”smudge” ovanför A:et i Akerman… Ni fattar. "No, it’s not smudge, it’s a prick." (Nej, okej, så sa jag inte, men där ser ni hur konstigt det skulle kunna bli om man inte tänker sig för med engelskan!… :-)

Dom andra graduate-killarna på företaget har börjat fatta att jag jobbar där nu och att jag inte är en kemist/sekreterare/utomjording. Men vissa är fortfarande fantastiskt blyga och några verkar tro att jag bara är intresserad av nagellack och Westlife. I fredags frågade dom dock om jag ville gå med till pubben för lunch (typ en minut innan dom gick, så jag missade dom, men det var ju ändå ett litet framsteg tycker jag!…) Istället lunchade jag med en tjej som visade sig vara helt galen i musik (!) och jag ser en lovande konsertkompis i henne! :-) Det här är ett helt fantastisk land när det kommer till musik!! Ni anar inte vad jag frossar i Kate Nash, Kaiser Chiefs, Babyshambles och The Streets, för att bara nämna några! Min senaste brittiska darling heter Jack Peñate och han är bara allt man kan önska sig. (Givetvis, med min fenomenala otur, så är alla hans spelningar under våren utsålda i hela England...) Jag lägger upp låten Second, Minute or Hour

Ha det bra!
//Karin

Inga kommentarer: